Bo i bostadsrätt

Att bo i bostadsrätt är omgärdat av många regler

Nedan finns följande rubriker klicka på någon och så kommer du direkt till de du är intresserad av eller också bläddrar du som vanligt.

Olika sorters boende

Det finns i princip tre olika sorters boende. Antingen kan man äga sin fastighet och bo i eget hus eller så kan man hyra en lägenhet och betala hyra till en privat, kommunal, landstings- eller statlig fastighetsägare. Det tredje alternativet är att bo i bostadsrätt.

Fastigheten som bostadsrätten ligger i, ägs av bostadsrättsföreningen. Man äger alltså inte sin lägenhet - det gör föreningen. Det du köper är rätten att bo i lägenheten, rätten att disponera den, vilket kallas nyttjanderätt. För det betalar du en årsavgift till föreningen. Den är till för att betala din lägenhets del av fastigheternas totala kostnader ( vatten, försäkring, skatt, räntor m.m.). Årsavgiften betalas månadsvis i förskott.

Upp

Att köpa bostadsrätt

För att få köpa lägenheten från den tidigare ägaren krävs det att man skriver på ett överlåtelseavtal. Lägenheten kan också ha övergått genom arv, bodelning, gåva eller byte. Observera dock att överlåtelsen inte är giltig förrän man har blivit antagen som medlem i föreningen. Kravet på medlemskap finns angivet i föreningens stadgar. Det innebär bl.a. att en medlem ska fullgöra sina förpliktelser mot föreningen. Av det skälet tar föreningen normalt ut en kreditupplysning på köparen/köparna.

Den som förvärvar en bostadsrätt har också rätt att pantsätta bostadsrätten som säkerhet för belåningen. Panträtten uppkommer genom att föreningens styrelse underrättas om att pantsättningen sker. Vanligtvis sker det genom att finansiären (banken ) ombesörjer att bostadsrättshavaren undertecknar en pantförskrivning som sedan banken tillställer föreningens styrelse.

Föreningen har rätt att ta ut en överlåtelseavgift och en pantsättningsavgift för sitt merarbete. Om sådana avgifter tas ut regleras det i stadgarna eller via ett styrelsebeslut vem som ska betala den, om det är köparen eller säljaren.

Upp

Så här fungerar en bostadsrättsförening

En av grundtankarna med en bostadsrättsförening är att alla boende som äger en andel i föreningen kan vara med och påverka verksamheten. Alla medlemmar har möjligheten att påverka och bestämma om saker som rör deras boende ( förutom det som följer av stadgarna och lagarna ).

För att underlätta förvaltningen utses en styrelse som får medlemmarnas förtroende och uppdrag att på bästa sätt förvalta föreningen under året. Styrelsen har stor bestämmanderätt och kan avgöra de flesta frågor som rör förvaltningen utan att först tillfråga medlemmarna. Dess uppgift är att:

  • Förvalta fastigheten

  • Se till att alla kostnader blir betalda

  • Alla årsavgifter betalas

  • Fastigheten underhålls

  • Skyldigheter som åligger fastighetsägaren blir utförda

För att få hjälp med detta har styrelsen anlitat Fastum UBC Förvaltning AB

Styrelsen väljs vid den årliga föreningsstämman och till den skall samtliga medlemmar kallas Föreningsstämman är ett tillfälle för medlemmarna att samlas och gå igenom verksamheten och bl.a. följande gås igenom:

  • Föregående års bokslut

  • Förvaltningsberättelse

  • Resultat- och balansräkning

  • Styrelsens ansvarsfrihet

  • Val av styrelseledamöter

  • Arvodesfrågor

  • Motioner

Medlemmarna har också möjlighet att utöva sitt inflytande på föreningsstämman. Där kan man driva och besluta i frågor och vid missnöje med styrelsens förvaltning byta ut hela eller delar av styrelsen. Observera att man som medlem har möjlighet att skriva och lämna in motioner till föreningsstämman. En motion betyder att man lämnar förslag om något, t.ex. att köpa in lekutrustning. Motionerna måste finnas med i kallelsen till årsstämman och ska därför lämnas in till styrelsen i god tid innan stämman. I stadgarna framgår när sista datumet är.

Vissa frågor får styrelsen inte avgöra utan att fråga medlemmarna. Sådana frågor är exempelvis stadgeändringar, större ombyggnadsbeslut och friköp som kräver extrastämmor.

Styrelsens självständighet innebär att en sådan sak som att välja förvaltare är en typisk styrelsefråga

Upp

Rättigheter och skyldigheter

Att inneha och bo i en bostadsrätt innebär såväl rättigheter som skyldigheter, i lägenheten får du:

  • Måla om

  • Tapetsera

  • Utföra mindre ombyggnader och reparationer

Som boende får du alltså själv bestämma vilka reparationer som behöver göras i din lägenhet och när de ska göras.

För större förändringar i lägenhet krävs dock styrelsens medgivande. Ändringar utanpå huset kräver alltid styrelsens  medgivande.

Man är ansvarig för underhåll av lägenhetens inre. Det innebär bl.a. att man själv ansvarar och betalar för underhåll av:

  • Golv

  • Väggar

  • Tak

  • Glas och bågar i lägenhetens fönster

  • Inner och ytterdörrar

  • Kakel

  • Sanitetsporslin

  • Köksutrustning

Ansvaret för underhållet av fastigheten i övrigt, av det som inte ingår i lägenheterna, ligger på föreningens och ska bekostas av de årsavgifter som du och de andra medlemmarna betalar.

Vart gränserna går mellan ditt och föreningens ansvar kan du läsa mer om i föreningens folder ”Vem ansvarar för underhållet av bostadsrättslägenheten?” Under fliken stadgar eller klicka här för att komma direkt dit.

Den ska finnas i lägenhetens Huspärm – om den skulle saknas kontakta någon i styrelsen

Ansvarsförbindelse mellan bostadsrättsinnehavare och Bostadsrättsföreningen Vallvägen finns i lägenhetens huspärm. I denna påtar sig bostadsrättshavaren fullt ansvar för egen utförd/uppförd byggnation vad det gäller:

  • Konstruktion

  • Byggnad och målning

  • Avtalsformulär finns hos styrelsen.

I övrigt är man skyldig att följa de föreskrifter som finns i föreningens stadgar.

Upp

Förlora bostadsrätt (lägenhet)

Det finns en mängd åtaganden som en bostadsrättsmedlem måste leva upp till avseende ekonomi, bestämmelser och stadgar. Inte minst har man ansvaret att övriga som bor i föreningen också skall trivas. Nedan följer exempel på situationer som kan innebära att en medlem mister sin bostadsrätt, tvingas flytta och att sälja sin andel i föreningen.

  • Utebliven betalning av avgiften

  • Vanvård av lägenheten eller gemensamma ytor

  • Otillåten andrahandsuthyrning

  • Upprepande störningar av grannar

Upp

Underhållsplan

I styrelsens ansvar ingår att planera för underhåll av fastigheten, dess utrustning och maskiner. Förutom löpande drift och underhåll är det styrelsens ansvar att upprätta en underhållsplan. Syftet med underhållsplanen och åtgärderna i den är att bibehålla fastighetens funktioner i ursprungligt eller förbättrat skick. Exempel på poster i underhållsplanen för Brf. Vallvägen är:

  • Yttre ommålning av fastigheterna

  • Kontroll och reparation av taken

  • Byte av fasadplankor

  • Byte av fönster

  • Byte av ytterdörrar

  • Byte eller reparation av frånluftsvärmepump

  • Reparation av asfaltsytor i föreningen

I underhållsplanen redovisas alla byggdelar i fastigheten. Dessa byggdelar mängdas upp i antal och kostnadsberäknas för utbyte eller renovering. En bedömning sker därefter på när respektive åtgärd bör utföras. Kostnaderna brukar fördelas ut över en 10-20 årsperiod och ligger till grund för avsättningar årligen till föreningens reparationsfonder. Planen är en bra grund för budget av underhållsarbeten. Brf. Vallvägen har rutinerade projektledare som gärna hjälper till att upprätta och revidera föreningens underhållsplan.

Upp

Försäkringar

Föreningen har en ny fastighetsförsäkring fr.o.m. 2022-01-01, genom försäkringsbolaget Trygg Hansa . Brf. Vallvägen håller fastigheterna fullvärdesförsäkrade. utöver detta ska man själv teckna en hemförsäkring som skyddar vid stöld, brand m.m.

Föreningen har tecknat ett kollektivt bostadsrättstillägg för sina medlemmar.

Det kollektiva bostadsrättstillägget skyddar vid skador på lägenhetens inre och även på gjorda tillval, som normalt inte täcks av din hemförsäkring, exempelvis vid vattenskador.

Vid skada som drabbar både hemförsäkringen och kollektiva bostadsrättstillägget ersätts självrisken i hemförsäkringen med 1.500 kronor. På så sätt kan det inte bli dubbla självrisker vid skada.

Upp

Vid vattenskada

Vattenskador kan många gånger bli mycket omfattande. Om det läcker i ett tätskikt i någons duschrum kan det ta lång tid innan det upptäcks. Efter år av genomfuktning kan tex en trossbotten skadas och efter ytterligare tid därefter upptäcks skadan i lägenheten . Detta kan juridiskt ställa till problem då skadan rör flera underhållsansvariga.

Den som äger lägenheten där skadan uppstått är ansvarig för att underhålla det inre i sitt badrum, kakel, tätskikt, klinker osv.

Föreningen är ansvarig för det gemensamma dvs, trossbotten och stomme.

Medlemmen i lägenheten närmast, vid parhus, är ansvarig för sin lägenhet.

Håll dina våtutrymmen i gott skick och kontrollera vattensanlutningar till disk och tvättmaskiner, så att vattenskador i möjligaste mån undviks.

Upp

Sophämtning

Sophämtning sker fr.o.m. den 5 oktober 2020 på måndagar. Sedan våren 2020 har också varje boende ett avfallskärl för matavfall (brun tunna). Järfälla kommun fakturerar samtliga bostadsrättsinnehavare direkt för hämtning av hushållsavfall. Detta ger alla möjlighet att t.ex. beställa större sopkärl om så önskas. Kommunen tillämpar 14-dagars tömning, Sopkärlen måste stå vid tomtgränsen på uppfarten eftersom bilarna är utrustade med maskinell tömningsanordning. För mer information gå in på kommunens hemsida.www.jarfalla.se

Upp